Nödvärn
Blir du attackerad har du rätt att ta till våld för att försvara dig och din egendom. Rätten till nödvärn gäller både vid pågående och överhängande angrepp vilket innebär att du har rätt att försvara dig redan innan du blivit angripen. Bedöms du ha handlat i nödvärn eller att nödvärnsexcess förelegat kan du inte bli straffad. Nödvärnsrätten regleras i Brottsbalkens 24 kapitel 1 §:
1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.
Rätt till nödvärn föreligger mot
- 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
- 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
- 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
- 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).
För att du ska ha rätt att försvara dig behöver det handla om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Att utsättas för förtal eller förolämpningar räknas inte som ett brottsligt angrepp och ger inte rätt att utöva nödvärn. Lyfter någon handen och tydligt riktar ett slag mot dig eller ännu värre har en kniv eller något annat vapen i sin lyfta hand har du rätt att utöva nödvärn. Om en agiterad och hotfull person spottar dig i ansiktet får du inte gå till attack men kan anmäla den andre personen för ofredande. Du får inte heller slå först för säkerhetsskull, då gäller inte nödvärnsrätten. Är det du som slår första slaget eller sparkar första sparken kan du bli den som döms för misshandel.
Hur mycket våld en får använda beror på situationen. En får till exempel använda mer våld för att skydda en persons liv eller hälsa än för att skydda saker som riskerar att bli förstörda. Djur ses som saker, men en får använda mer våld för att skydda ett levande djur än för att skydda döda ting. Den som ingriper för att hjälpa en annan person i en situation där personen utsätts för exempelvis ett våldtäktsförsök eller misshandel har samma nödvärnsrätt som den som är utsatt. Nödvärnsrätten gäller bara så länge du blir attackerad eller då det finns ett överhängande hot om ett brottsligt angrepp. En kan inte hävda nödvärn om en då angreppet är över går tillbaks och attackerar den andre för att hämnas eller om en använder våld när den som attackerat är oskadliggjord. Här kommer några fler vanliga exempel:
Person A och B hamnar i konflikt med varandra. A slår till B som slår tillbaks så A blir skadad. A:s vänner som står en bit bort ingriper då för att försvara A. I det fallet kan både A och dennes vänner dömas för misshandel men inte B som handlade i nödvärn.
Person A och B är vänner och hamnar i bråk med varandra när de är påverkade av alkohol. Ingen av dem kan i det fallet hävda nödvärn, det hamnar istället under rubriken samtycke. Detta då de inblandade anses ha samma ansvar för att bråket startade. Har en medvetet påbörjat ett bråk, anses en i allmänhet ha gett samtycke till mildare förolämpningar, lättare misshandel och dylikt. Det finns såklart begränsningar för vad en kan anses kunna samtycka till. Det går exempelvis aldrig att samtycka till mord och grövre fall av misshandel.
Det är alltid bäst att försöka ta sig ifrån situationen eller hitta andra sätt att lösa situationen än att ta till våld, exempelvis tillkalla hjälp eller hitta något annat sätt att skydda sig på.
Nödvärnsexcess
En person som använder övervåld för att försvara sig kan i praktiken bli dömd för misshandel. Eftersom det inte finns någon exakt mall för hur vi reagerar vid stressade situationer och eftersom omständigheterna ser olika ut från fall till fall behöver det alltid göras en individuell bedömning. Har omständigheterna var sådana att personen svårligen kunnat besinna sig kan det röra sig om nödvärnsexcess. Hänsyn tas då till hur personen har uppfattat situationen, exempelvis kan en i en situation då en blir fysiskt angripen bli extremt rädd, skärrad och panikslagen vilket gör det svårt att göra en korrekt bedömning av hur hotfull situationen faktiskt är. Sker allting mycket hastigt kan det också vara svårt eller omöjligt att hinna tänka efter och utvärdera vad som är bäst att göra i den aktuella situationen. Nödvärnsexcessen kan också gälla i situationer då en person använder våld efter det att det brottsliga angreppet har avslutats, exempelvis kan det handla om att en person i ett mycket skärrat och skrämt tillstånd inte inser att angriparen oskadliggjorts eller av någon annan anledning avslutat attacken och därför fortsätter försvara sig.
Putativt nödvärn
Begreppet putativt nödvärn väger också in den attackerade eller hotade personens subjektiva upplevelse av situationen. Personen i fråga kanske uppfattar att det föreligger en nödvärnssituation när så inte är fallet. Det skulle exempelvis kunna handla om att en person tror att denne blir attackerad med ett laddat vapen men det var oladdat och utgjorde ingen fara. Det kan också handla om ett hot som upphört vilket gjort att nödvärnsrätten upphört men personen som tidigare angripits tror felaktigt att hotet fortfarande kvarstår. I dessa situationer kan domstolspraxisen rörande putativt nödvärn aktualiseras vilket medför att personen som missuppfattat situationen och trott sig ha behövt och haft rätt att försvara sig inte döms för ett uppsåtligt brott, exempelvis misshandel utan kanske till vållande till kroppsskada istället.
Sammanfattningsvis
Varje angreppssituation är unik och många saker påverkar hur vi uppfattar och agerar när vi utsätts för hot eller angrepp. Även om nödvärnsrätten innebär att du har rätt att försvara dig själv och din egendom är målet förstås att så långt det är möjligt undvika våld, om möjligt de-eskalera konflikten eller åtminstone göra det du kan för att den inte ska eskalera, ta dig därifrån om du kan eller hitta andra sätt att skydda dig på. Det är dock inte alltid så lätt att i en stressad situation och med starkt känslopåslag kunna läsa av situationen korrekt och göra välavvägda val eller veta exakt hur mycket våld du behöver använda för att försvara dig.
Statistiken säger oss att det innebär en större risk att utsättas för våld på allmän plats av en okänd gärningsman om du är av manligt kön, i åldern 15-21, vistas ute mellan 23-05, har druckit alkohol och befinner dig någonstans där det finns mycket uteställen och mycket andra alkoholpåverkade människor. Om detta gäller för dig skadar det inte att vara extra observant och försiktig. Att träna upp situationsnärvaron och bli mer medveten om det som sker i omgivningen kan hjälpa oss att uppfatta hot och hinna reagera på dem i tid. Likaså kan du ha nytta av att träna upp din självkontroll och på att hantera olika starka känslor.
Tränar du självförsvar har du gissningsvis lättare att läsa av en hotfull situation, behålla lugnet och självkontrollen och kan kanske till och med försvara dig på ett sätt som innebär så lite fysisk skada som möjligt både när det gäller dig själv och den som angripit dig.