De flesta av oss har med åren utvecklat vår självkontroll och i och med det förmågan att kunna behålla lugnet även i stressade och konfliktfyllda situationer. Att hamna i en situation där en konflikt på ett hotfullt sätt snabbt eskalerar och känslointensiteten är hög är nog gissningsvis ändå en utmaning för de flesta av oss. Varför? Jo, känslor smittar vilket gör det lätt att svepas med i och kanske till och med ta över den andres känsla. Hamnar vi i affekt blir vi också troligtvis sämre på att resonera och tänka klart vilket kan göra att vi agerar utan så mycket eftertanke. Oavsett om du har ett arbete där risken för konflikt, hot och våld år högre än vanligt, om du ofta rör dig ute på allmän plats där det finns många alkoholpåverkade människor (det vanligaste misshandelsbrottet mot män 2017 var misshandel utomhus av en för brottsoffret obekant person 41 % och för kvinnor 12 %) eller om du har ett arbete eller en vardag där konflikter och aggressivt beteende sällan förekommer kan du ha nytta av ett lågaffektivt förhållningssätt och bemötande. I Krav Maga är målet alltid att de-eskalera konflikter och om det inte går, att ta sig därifrån välbehållen, helst utan att behöva försvara sig fysiskt. En stor del av träningen innebär därför att lära sig hantera känslor och träna sin självkontroll. Det kan då vara bra att veta så mycket som möjligt om vanliga reaktioner på stressade och hotfulla situationer och hur du kan bli ännu bättre på att hålla dig själv och kanske till och med den andre parten lugn.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt och en metod för att hantera problemskapande beteenden och situationer. Det går bland annat ut på att hålla känslointensiteten i en problemskapande situation låg exempelvis genom själv behålla och utstråla lugn. Eftersom mycket av vår kommunikation är ickeverbal gäller det att ha bra koll på vad vi signalerar med kropp, röst och med hur vi rör oss i det fysiska utrymmet. Vi är alla olika bra på och tränade på att reglera och kontrollera känslor. Det kan bero på flera olika saker, vi har olika förutsättningar, barn har generellt svårare med självkontroll och känsloreglering än vuxna, neuropsykiatriska funktionsvariationer kan också påverka liksom när vi är påverkade av olika substanser som droger och alkohol eller är stressade och trötta. De allra flesta av oss kanske främst utmanas i att behålla lugnet i situationer med våra övertrötta och frustrerade barn eller i mindre meningsskiljaktigheter på arbetet, i trafiken eller när vi får en p-bot vi inte tycker är rättvis. Det innebär antagligen att vi varken är särskilt tränade på eller medvetna om hur stor påfrestning det är att lyckas behålla självkontrollen vid en mer aggressiv eller hotfull situation. Troligtvis är vi inte heller så medvetna om hur vi faktiskt med kropp, röst och positionering kan bidra till att konflikten dämpas eller trappas upp.

Spegelneuroner

Affekter smittar – men varför? Den Italienska neurofysiologen Giacomo Rizzolatti upptäckte på 90-talet av en slump en grupp celler i hjärnan som kan förklara vår förmåga att förstå varandra, känna empati och förutsäga andras handlingar. Dessa nervceller kallas spegelneuroner och är specialiserade på att härma det vi ser andra uppleva. Spegelneuronerna binder i ett enda system i hjärnan samman handlingar, känslor, sinnesintryck och språk. Nervcellerna aktiveras på samma sätt när vi ser någon vara med om något som om vi själva var med om det, exempelvis om en person vinkar och en person ser den andre vinka aktiveras samma områden i hjärnan. Det har också i studier visat sig att en talad mening ger samma reaktion i hjärnan som en handling, det ger alltså samma aktivitet i hjärnan att höra någon säga nu klappar jag händerna som att höra någon klappa händerna. Det är därför stor sannolikhet att du när någon är arg och skäller också blir arg. Varför smittas vi då inte alltid av andras känslor? Det beror delvis på att vi med träning utvecklar bättre självkontroll och kan sätta oss in i den andres situation vilket gör det lättare att vara empatisk och behålla lugnet. När vi kan behålla en del av vårt resonerande påkopplat trots hög känslomässig intensitet kan vi kanske tänka att den arga personen framför oss är rädd, har haft en dålig dag eller att det uppstått ett missförstånd.

Lugn och självkontroll

Men åter till det lågaffektiva förhållningssättet. Det lågaffektiva förhållningssättet handlar om att utnyttja att affekter smittar och hur du genom att använda kropp, röst och positionering kan dämpa en konflikt istället för att trappa upp den. Självklart är det inte ditt fel eller ansvar om du råkar ut för en aggressiv och hotfull situation eller person. Händer det kan det hjälpa att ha kunskap om hur du själv och andra fungerar och att du har tränat på att behålla lugnet. Att ha ett avslappnat kroppsspråk i en stressad och hotfull situation går på många sätt emot vårt naturliga sätt att reagera och agera på. Vi är vana att spegla varandra och det är bra mycket troligare att du, om du utsätts för en situation där någon invaderar ditt fysiska område, har hög och upprörd röst, ett spänt och aggressivt kroppsspråk och stirrar på dig själv kommer att brösta upp dig, höja rösten och ta något steg framåt.

Genom att öka din medvetenhet om ditt kroppsspråk, röst och hur du positionerar dig när du känner dig hotad eller arg har du större möjligheter att påverka konflikten. Kanske kan du genom medvetenhet och träning lyckas behålla ett avslappnat kroppsspråk istället för ett dominerande kroppsspråk vid en konflikt. I ett avslappnat tillstånd visar du att du inte är hotfull eller intresserad av att slåss, du kanske ställer dig lite med sidan mot personen, undviker att ha ögonkontakt längre stunder, lutar dig mot något, sträcker på dig, försöker slappna av i käkarna och tar ett steg bakåt istället för framåt för att visa att du inte är med i konfliktupptrappningen. Vi står oftast bara precis rakt emot en annan person och ser den i ögonen länge om vi vill pussas eller slåss. Ta vardagens olika små och stora utmaningar som tillfällen att träna självkontroll och empati. Tänk på och observera vad som händer med din kropp när du blir irriterad eller utmanad. Svälj stoltheten om det behövs och känn dig stolt varje gång du mött irritation med lugn och empati. Det är fantastiskt skönt (i alla fall i efterhand) att inte ha svepts med i någon annans upphettade känslor. Slutligen Alexander Tillys (psykolog och ledande expert i konflikthantering) sju tips för att undvika konflikt:

Alex Tillys sju råd i en konfliktsituation

• Se din del i det som sker. Det kan vara ditt beteende som bidrar till att det blir en konflikt.
• Lugn smittar. Visa dig aldrig arg eller rädd.
• Informera i stället för att ge order.
• Respektera revir. Tänk på att inte stå eller röra dig på ett provocerande sätt.
• Lyssna aktivt. En aggressiv person blir överraskad av att bli bemött med intresse.
• Ta den andre på allvar. Visa respekt för andras känsloyttringar.
• Håll dig till sakfrågan. Avstå från personliga eller kränkande tillmälen.

Don´t treat others as bad as they are, treat them as good as you are.

Dalai Lama