Mental conditioning – del 2

Mental träning

I en situation med hög stress är de mentala utmaningarna ofta svårare att hantera än de fysiska. Oavsett hur säker du vanligtvis känner dig på att du kan hantera olika situationer kommer din förmåga och tilltro till dig själv att sättas på prov när du utsätts för stress. Det är därför lika viktigt att du tränar dig mentalt som att du tränar din fysiska, tekniska och taktiska skicklighet.

Bemästringstro

Det som sägs spela stor roll för hur du klarar av olika påfrestningar och utmaningar är den tilltro du har till dina egna förmågor, din s k  bemästringstro. Den påverkar inte bara hur du klarar av olika situationer utan också hur du upplever dem, «(…) hendelser som i seg selv kan være ekstremt krevende, kan oppleves som relativt lite belastende om vi tror vi er i stand til å mestre dem» (Eid & Johnsen, 2006, s 112). Personer med en hög bemästringstro har också bättre förutsättningar för att tackla generella krav i vardagen (Bandura, 1997). Mental träning har med andra ord positiv påverkan på många olika plan i livet. Bemästringstro påverkas av fyra olika faktorer: dina tidigare erfarenheter av att klara liknande utmaningar, att ha sett andra lyckas, att ha fått positiv feedback och din förmåga att kunna kontrollera dina tankar och känslor genom inre dialog.

Det förra inlägget om mental träning handlade om just det senare, nämligen hur visualisering (hur du kan förbereda dig mentalt på olika situationer genom att föreställa dig dem) och självprat  (hur viktig en inre positiv dialog är) är viktiga aspekter av den mentala träningen.

En del menar att visualisering och hur vi pratar med oss själva är de mest kraftfulla verktyg vi har att ta till när vi behöver klara stress och utmaningar. Läs mer här.

I detta inlägg tittar vi närmare på två andra aspekter av mental träning: vikten av att sätta upp mål och om att utveckla ett combat mindset.

Combat Mindset

Ett Combat mindset handlar om flera olika saker som mod, mental tuffhet och uthållighet, beslutsamhet och kontrollerad aggressivitet.

Många övningar i Krav Maga är speciellt utformade för att simulera verkliga situationer med hög stress där du behöver fatta snabba beslut och kunna kontrollera dig själv både mentalt och fysiskt. Exempel på övningar som just tränar mod, uthållighet, tuffhet, beslutsamhet och kontrollerad aggressivitet är olika former av fighting games, exempelvis med flera olika motståndare med eller utan vapen, chasing games där du behöver vara taktisk och fatta snabba beslut samtidigt som du jagas och behöver försvara dig och övningar som passing through a crowd där du behöver vara målmedveten, beslutsam, tuff och använda dig av kontrollerad aggression för att ta dig fram. Mod tränar du också genom att ständigt utmana dig själv att göra saker som känns obekväma, ovana och osäkra. Fastna inte i det du redan gör bra och i det du känner dig säker.

Varje gång du känner dig trött, när något känns svårt eller utmanande tänk att du också tränar dig mentalt, att du om du inte ger upp eller låter bekvämlighet eller negativa tankar påverka dig, kommer att bli lite starkare psykiskt, lite bättre rustad för stress och utmaningar, ett litet steg närmare att bli en warrior.

Här kan du se ett exempel på ett scenario med flera motståndare.

Anchoring

Det finns en metod för att lära sig kontrollera känslor som kallas för anchoring, att ankra på svenska. Tekniken kommer från NPL (Neurolinguistic Programming) och används också inom exempelvis hypnos. Att ankra en känsla innebär att du formar associationer mellan särskilda gester/rörelser och en särskild känsla. Exempelvis skulle du kunna försöka associera en knuten näve med aggressivitet för att du i en situation där det behövs, ska kunna koppla på aggressivitet enbart genom att knyta näven.

Starta med att tänka på något som gör dig arg. Använd din fantasi och spela upp något som skulle göra dig riktigt förbannad, exempelvis att någon försöker skada dig eller någon du bryr dig om. När du känner aggressivitet knyt näven och försök att koppla samman känslan av knuten näve med den aggressivitet du känner. Du kan också om du behöver exempelvis slå och sparka mot en mitts om det tillsammans med det du tänker på gör det lättare att få fatt i ilska. Se bara till att du inte slår tills du blir trött så att du istället ankrar känslan av trötthet. Repetera ofta och tillslut kommer känslan och gesten att vara så sammanbundna att det räcker med att du knyter näven för att du ska känna aggressivitet.

Att sätta upp mål

Forskaren Edwin Locke upptäckte att människor som sätter upp specifika och svåra mål presterar bättre än de som sätter upp generella och lätta mål. Locke lyfte fram fem basala principer att utgå ifrån när du sätter upp mål för att ha så stor chans som möjligt att lyckas: klarhet, utmaning, feedback, uppgiftens komplexitet och engagemang. Detta är användbart såväl när du sätter upp mål för din träning som när du tänker dig in i eller förbereder dig för olika stressande situationer.

Nästa inlägg, Mental conditioning, del 3, handlar om de två sista aspekterna av mental träning i Krav Maga, avslappning och fokus, bland annat om hur du kan använda dig av andning för att bibehålla lugn och kontroll även i stressade situationer.

”All that we are is the result of what we have thought. The mind is everything. What we think we become”. Buddha

Scroll to Top